Global omvälvning på fastighetsmarknaden: Höga räntor, stora affärer & tecken på återhämtning (Sammanfattning 7–8 okt 2025)

oktober 14, 2025
by
Global Real Estate Shake-Up: High Rates, Big Deals & Hints of Recovery (Oct 7–8, 2025 Roundup)
  • Nedgång på den amerikanska bostadsmarknaden: Bostadsförsäljningen i USA ligger kvar på flernivåers lägsta nivåer mitt i 7%+ bolåneräntor, med nationella bostadspriser som knappt stiger (~1,3% år-till-år i augusti) cotality.com cotality.com. Medianpriserna har sjunkit till runt $400 000, vilket förbättrar överkomligheten något cotality.com. Analytiker på JPMorgan varnar för att marknaden kommer att förbli “i stort sett frusen fram till 2025” med pristillväxt under 3% rfsadvisors.com.
  • Europeisk försiktig optimism: En ny undersökning på Europas ledande fastighetsmässa visar att marknaden kan ha “nått botten”, med 44% av branschaktörerna nu optimistiska och förtroendet sakta återvänder exporeal.net. Bostäder är fortfarande den mest föredragna tillgångsklassen (75% av investerarna), långt före kontor eller detaljhandel exporeal.net. Dock är höga räntor och byråkrati fortsatt de största orosmomenten för 90%+ av de svarande exporeal.net. Noterbart är att bolåneräntorna i delar av Europa äntligen börjar sjunka – till exempel har tjeckiska bolåneräntor precis fallit till en 2-årslägsta (~4,91%) expats.cz.
  • Kinas pågående fastighetsnedgång: Kinas fastighetsnedgång fortsätter trots politiskt stöd. Nya bostadspriser är oförändrade eller något upp, men andrahandsvärden fortsätter att falla reuters.com. Analytiker förväntar sig ingen verklig vändning förrän tidigast i slutet av 2026 eller 2027, ungefär ett halvår senare än tidigare prognoser reuters.com. Svaga hushållsinkomster, hög arbetslöshet och ett överskott av osålda bostäder fortsätter att dämpa köparnas sentiment reuters.com.
  • Boom och megaprojekt i Mellanöstern: Gulfländerna lockar till sig massiva investeringar. Blackstone och Abu Dhabis Lunate har precis lanserat en plattform på 5 miljarder dollar för Gulfens logistikfastigheter (lagerlokaler), och satsar på en boom i efterfrågan reuters.com. I Saudiarabien har utvecklaren Dar Global annonserat ett ”Trump Plaza”-projekt på 1 miljard dollar i Jeddah, med lyxbostäder och kontor – det andra Trump-märkta projektet där reuters.com. Marknader i Gulfen som Dubai har rusat (priserna upp ~70% på fyra år) reuters.com, även om en våg av nybyggnation förväntas kyla av dessa uppgångar de kommande åren.
  • Afrikanska bostadsinitiativ: Afrikanska nationer tar itu med bostadsbrist i takt med snabb urbanisering. Kenya bygger 100 000 prisvärda bostäder som en del av ett nationellt program för att bekämpa ett bostadsunderskott på 2 miljoner enheter africanews.com. President William Ruto uppmanar till en global koalition för att ta itu med bostadskrisen och kallar den ”för omfattande för att något enskilt land ska kunna lösa” africanews.com. I Sydafrika är räntelättnader i sikte – centralbanken sänkte räntan till 7 % (en nivå som senast sågs 2022) reuters.com tradingeconomics.com – vilket förväntas stärka köparnas förtroende efter år av åtstramning.
  • Divergerande Latinamerika: Fastighetstrender i Latinamerika speglar blandade ekonomiska förhållanden. Mexiko har börjat sänka räntorna för att stimulera tillväxt – centralbanken sänkte nyligen sin styrränta till 7,5 %, den lägsta sedan 2022 reuters.com, vilket bör minska bolånekostnaderna. I kontrast kämpar Brasilien fortfarande med skyhöga lånekostnader; centralbanken håller Selic-räntan på 15 % (en 20-årshögsta), och har signalerat att inga sänkningar är troliga förrän långt in i 2025 på grund av seg inflation reuters.com reuters.com. Detta har hållit Brasiliens fastighetsmarknad dämpad, även om latinamerikanska aktier och REITs har återhämtat sig 2025 i hopp om en framtida lättnad.
  • Oro på marknaden för kommersiella fastigheter: Kontorsmarknader världen över är fortsatt under press från distansarbete och högre finansieringskostnader. Vakansgraden för kontor i USA nådde en rekordnivå på cirka 20,7 % i mitten av 2025 reuters.com, en omvälvande förändring som tvingar fastighetsägare och städer att ompröva användningen av tomma byggnader. Stora nav som San Francisco ser kontorsvakanser på över 25 % reuters.com. I kontrast är industri- och logistikfastigheter en relativt ljus punkt globalt – vilket syns på stora lagerinvesteringar (som Blackstones Gulf-satsning) och datacenter, som fortsatt har brist på utbud i många regioner jll.com.
  • Utsikter – Försiktig optimism: Prognoser pekar på en skakig men förbättrande väg framåt. Den europeiska känslan vänder mot det positiva, och den amerikanska bostadsmarknaden kan sakta återbalanseras om bolåneräntorna sjunker något. ”Ökad överkomlighet har gett välbehövlig lättnad,” noterar en amerikansk bostadsekonom, där köpare gradvis återvänder i takt med att priserna stabiliseras och utbudet växer cotality.com. Ändå förväntas återhämtningen bli gradvis och ojämn. I Kina och andra svaga marknader kan förtroendet dröja år innan det återvänder reuters.com. Men över hela världen anpassar sig aktörer inom fastighetsbranschen – från regeringar som sänker räntor eller byråkrati till utvecklare som omvandlar fastigheter – och planterar fröna för nästa uppgång i fastighetsmarknaden.

Global makroekonomisk bakgrund: Räntor, inflation & ekonomiska motvindar

Runt om i världen har höga räntor och inflation varit den avgörande makrohistorien som påverkar fastighetsmarknaden 2025. Efter aggressiva räntehöjningar de senaste två åren för att dämpa inflationen, går centralbankerna nu olika vägar:

  • USA (Federal Reserve): Den amerikanska centralbanken har först nyligen börjat signalera lättnad. Efter att ha toppat över 7 % tidigare i år ligger 30-åriga bolåneräntor fortfarande nära fleråriga toppnivåer, vilket gör det dyrt att låna för bostadsköpare. Det finns tidiga tecken på att Fed:s åtstramningscykel är på väg att ta slut – faktiskt genomförde Fed till och med en liten räntesänkning i september 2025, den första i denna cykel, i takt med att inflationen avtog. Men räntorna förväntas förbli höga in i 2025, vilket fortsätter att pressa bostadspriserna. Denna ”högre under längre tid”-hållning är en stor anledning till att JPMorgan Research förutspår att den amerikanska bostadsmarknaden kommer att förbli ”i stort sett frusen” under nästa år rfsadvisors.com, med endast svag prisökning (på omkring 3 % eller mindre).
  • Europa (ECB och andra): Europeiska centralbanken har också höjt räntorna kraftigt, och även om den ännu inte börjat sänka, ser kontinenten tidig lättnad genom lägre marknadsräntor. I Centraleuropa, till exempel, har genomsnittliga bolåneerbjudanden i Tjeckien precis sjunkit under 5 % för första gången sedan mitten av 2022 expats.cz. Detta speglar förväntningar om att vissa europeiska beslutsfattare snart kommer att lätta på politiken. Några har redan agerat: Polens centralbank överraskade marknaden med en stor räntesänkning i september, i syfte att stimulera tillväxten. Dock är räntorna fortfarande höga och kreditvillkoren strama i eurozonens kärna. Inflationen har dämpats men inte tillräckligt för att utropa seger, så europeiska fastighetslåntagare är inte ur farozonen än. Den ljusare nyheten är att Europas ekonomi visat sig motståndskraftig – och har hittills undvikit recession – vilket, i kombination med toppande räntor, förbättrar stämningen på fastighetsmarknaden.
  • Asien-Stillahavsregionen: Bilden är blandad. Kinas centralbank har sänkt räntor och lättat på bolånekraven i ett försök att rädda sin sviktande fastighetssektor, men hittills har åtgärderna inte vänt utvecklingen. Indien, däremot, pausade sina lättnader efter tidigare sänkningar – den 1 oktober behöll Indiens centralbank reporäntan på 5,5 % hindustantimes.com, och valde stabilitet under högtidssäsongen. Indiska fastighetsutvecklare välkomnade de oförändrade räntorna och noterade att det håller hem låne-EMI:er (månatliga betalningar) i schack och stödjer köparnas känsla hindustantimes.com. Andra asiatiska ekonomier som Japan har fortsatt mycket låga räntor, medan länder som Australien har sett sina bostadsmarknader svalna avsevärt under högre räntor (även om toppen där också kan vara passerad). I hela Asien-Stillahavsregionen varierar de makroekonomiska förutsättningarna från Kinas stimulans-eller-nedgång-dilemma till Sydostasiens stabila tillväxt och infrastrukturinvesteringar (till exempel är Singapore värd för stora forum om investeringar i verkliga tillgångar laotiantimes.com, och Vietnam fortsätter att locka till sig hotell- och resortutvecklingsaffärer).
  • Mellanöstern & Afrika: De olje­rika Gulfstaterna har valutor som är knutna till den amerikanska dollarn, vilket innebär att deras räntor i stort sett har följt Fed:s höjningar. Detta har gjort finansiering dyrare på platser som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten under det senaste året. Ändå har starka oljeintäkter och statliga utgifter (t.ex. Saudis Vision 2030-projekt) hållit regionens fastighetsmarknad livlig. Gulfbankerna är fortfarande likvida och villiga att låna ut till rätt projekt, särskilt eftersom inflationen i regionen är relativt dämpad. I Afrika har många ekonomier mött skjutande räntor de senaste åren när de kämpat mot valutaförsvagning och inflation. Nu finns tecken på lättnad: till exempel sänkte Nigerias centralbank sin styrränta med 50 punkter till 27 % i september (fortfarande extremt högt, men ett första steg nedåt), och avkastningen på nigerianska statsobligationer har börjat falla i respons proshare.co proshare.co. Sydafrika har också kunnat börja lätta – Sydafrikas centralbank sänkte sin reporänta till 7,0 % i juli 2025 reuters.com tradingeconomics.com, med hänvisning till förbättrade inflationsutsikter. Lägre inflation och stabiliserande valutor i flera afrikanska länder kan gradvis göra kredit mer tillgängligt för fastighetsutveckling, även om utmaningar som höga riskpremier kvarstår.

Sammantaget är det makroekonomiska läget ett av försiktiga övergångar: från åtstramning till (selektiv) lättnad, från pandemins volatilitet till mer normaliserade förhållanden. Långsammare ekonomisk tillväxt 2025 är en oro – IMF förutspår global tillväxt runt 3,3 %, under genomsnittet 3,7 % för 2000–2019 – men inte en krasch. Många ekonomier undviker recession, och denna måttliga tillväxt tillsammans med avtagande inflation är precis vad fastighetsmarknaderna behöver för att hitta fotfäste. Slutsatsen: lånekostnader bör gradvis sjunka under det kommande året i många regioner (med Nordamerika och Europa något efter Asien och Latinamerika i cykeln), vilket ger medvind för fastighetsmarknaderna, om inflationen hålls under kontroll.

Nordamerika: Bostadsrecessionen dröjer kvar, kommersiella marknader omprissätts

USA – Bostäder: Den amerikanska bostadsmarknaden fortsätter att känna av effekterna av höga räntor. Fram till början av oktober ligger 30-åriga bundna bolåneräntor på omkring 7–7,5 %, nivåer som inte setts på två decennier, vilket har fått många potentiella köpare att avvakta. Bostadsförsäljningen har därför fastnat nära rekordlåga nivåer – ungefär 4 miljoner försäljningar på årsbasis, en kraftig nedgång från pandemiboomen. ”Bostadsmarknaden befinner sig i en långsam ombalanseringsfas,” förklarar Selma Hepp, chefsekonom på fastighetsdataföretaget Cotality, och noterar att försäljningsaktiviteten ligger kvar på flernivålåga nivåer cotality.com. Med få köpare har prisuppgången stannat av: de nationella bostadspriserna steg endast omkring 1,3 % det senaste året (aug 2024 till aug 2025) cotality.com, vilket innebär att priserna i reala termer faktiskt sjönk efter inflation. I många tidigare heta marknader (från Sun Belt till Mountain West) är priserna lägre än för ett år sedan, medan några marknader i nordost och mellanvästern fortfarande ser blygsamma ökningar.

På utbudssidan har antalet bostäder till salu ökat något från extremt låga nivåer, vilket ger köparna lite mer att välja på. Det medelamerikanska bostadspriset har till och med sjunkit något till 400 000 dollar cotality.com. Det, i kombination med en nylig nedgång i bolåneräntorna från toppnivåerna, har förbättrat överkomligheten ”till den mest fördelaktiga nivån sedan 2022,” säger Hepp cotality.com. Hon noterar att detta ”gav ett mycket välbehövligt lättnad” och har lett till en försiktig ökning av bolåneansökningar och köparintresse cotality.com. I princip är det så att vissa köpare återvänder till marknaden när de vänjer sig vid det nya normalläget med 7 % i bolåneränta. Bostäder ligger ute till försäljning längre och säljare sänker priserna oftare för att få till affärer – vilket ger de kvarvarande köparna lite mer förhandlingsutrymme i höst (en tydlig förändring från den hetsiga säljarens marknad 2021).

Ändå är den övergripande stämningen försiktig. Många husägare är “inlåsta” i ultralåga bolåneräntor från tidigare år och är ovilliga att sälja och köpa på nytt till högre räntor, vilket håller utbudet begränsat. Nybyggnation har hjälpt till att öka utbudet något, men även husbyggare kämpar med dyra finansierings- och byggkostnader. Expertprognoser speglar den nyktra verkligheten: J.P. Morgan förutspår att den amerikanska bostadsmarknaden kommer att förbli i stort sett frusen fram till 2025, med endast dämpad prisökning (≈3 % eller mindre) och fortsatt svaga försäljningssiffror rfsadvisors.com. Med andra ord kan en bred återhämtning på den amerikanska bostadsmarknaden dröja tills räntorna sjunker mer avsevärt, vilket de flesta förväntar sig under andra halvan av 2025 eller 2026.

USA – Kommersiellt: Inom kommersiella fastigheter går USA igenom en smärtsam omvärdering och omstrukturering, särskilt inom kontorssektorn. Distans- och hybridarbete har permanent minskat efterfrågan på kontorsutrymmen, och siffrorna är anmärkningsvärda – den nationella vakansgraden för kontor nådde 20,7 % under Q2 2025, den högsta som uppmätts reuters.com. Som jämförelse låg vakansgraden för kontor före pandemin på cirka 12 %. Större städer drabbas hårdast: San Francisco har nu en vakansgrad för kontor på 27,7 % (jämfört med ~8 % år 2019) reuters.com, och andra affärscentrum som New York och Chicago ser också vakansgrader på över 20 %. Detta överflöd av tomma kontor slår hårt mot fastighetsägarnas ekonomi (hyresintäkterna minskar, samtidigt som lån är svårare att refinansiera till högre räntor) och påverkar till och med stadsbudgetar som är beroende av fastighetsskatter. Som en följd sker nu en våg av nedskrivningar av kontorsfastigheters värde, bolåneförluster och utvecklare som överger äldre kontorsbyggnader.

Branschens svar har varit tvådelat: omvandling och konsolidering. Fastighetsutvecklare i vissa städer skyndar sig att omvandla föråldrade kontor till lägenheter eller andra användningsområden. Ett rekordstort ~150 miljoner kvadratfot av amerikanska kontorsytor är i någon fas av omvandling till bostäder eller blandad användning i år reuters.com reuters.com. Det är inte lätt – höga kostnader och regleringshinder innebär att endast en bråkdel av byggnaderna är lämpliga för omvandling – men det är en av få vägar att skapa värde från fastigheter som tappat sitt ursprungliga syfte. Den andra trenden är en ”flight to quality”: företag som hyr koncentrerar sig till de nyaste, högkvalitativa byggnaderna med bra bekvämligheter. Äldre kontorsbyggnader av klass B/C drabbas oproportionerligt av vakanser, medan exklusiva kontor av klass A på attraktiva lägen klarar sig något bättre (vissa är till och med nästan fullt uthyrda). Denna uppdelning innebär att moderna kontor och laboratorier fortfarande kan ta ut bra hyror, medan kontor från 1980-talet kan stå tomma utan omfattande uppgraderingar.

Utanför kontorssegmentet visar andra kommersiella fastighetssegment i Nordamerika en blandad bild. Flerbostadshus har varit mycket starka (kraftigt stigande hyror, låg vakans) men hyrorna har planat ut i många städer när det nya utbudet äntligen hunnit ikapp och hyresvärdar konkurrerar om hyresgäster. Handelsfastigheter (köpcentrum, gallerior) återhämtar sig ojämnt – exklusiva shoppinggator och välbelägna förortscentrum klarar sig bra då konsumtionen är stabil, men svagare gallerior fortsätter att tappa butiker (e-handelns effekt). Industri- och logistikfastigheter är fortfarande de starkaste: med e-handelns tillväxt och ansträngda leveranskedjor är lager och distributionscentraler mycket efterfrågade. Även när den ekonomiska tillväxten har saktat in, tecknas stora logistikavtal fortfarande. Exempelvis har stora affärer i år inkluderat ett nästan 1 miljon kvadratfot stort hyresavtal i South Carolina av ett logistikföretag, och ett 885 000 kvadratfot stort lagerhyresavtal i Storbritannien – vilket visar hur stark den globala efterfrågan på industrilokaler är jll.com jll.com. Vakansgraden för lager i USA är fortfarande mycket låg, och hyrestillväxten för logistikfastigheter har varit stark i nyckelområden (även om den nu mattas av när fler lager byggs). Denna skillnad inom kommersiella fastigheter – svaga kontor, stark industri, blandad handel och stabila bostäder – får investerare att omfördela sina portföljer. Kapital som lämnat den problemtyngda kontorssektorn omdirigeras nu till lager, bostäder, life science-laboratorier, datacenter och andra segment med bättre framtidsutsikter.

Kanada: Norr om gränsen speglar Kanadas fastighetsmarknad ofta trenderna i USA, men med några egna inslag. Den kanadensiska bostadsmarknaden upplevde en nedgång i början av 2025 när Bank of Canada snabbt höjde räntorna (vilket drev upp bolåneräntorna till över 5–6 % i Kanada) och minskade därmed överkomligheten. Vid det här laget i höst har de nationella bostadspriserna sjunkit med ungefär 3–4 % på årsbasis nesto.ca – en måttlig korrigering efter den stora uppgången under 2020–2022. Marknader som Toronto och Vancouver, som var extremt överhettade, har sett prisfall och betydligt färre försäljningar det senaste året. Men i och med att Bank of Canada har pausat räntehöjningarna och köparna har anpassat sig, ökar aktiviteten igen på vissa marknader. Vancouvers genomsnittliga bostadspris i september var i princip oförändrat (+0,1 % YoY) wowa.ca, vilket tyder på att korrigeringen där kan ha nått botten. Utbudet i Kanada är fortfarande begränsat (ett kroniskt problem på grund av långsam bostadsbyggnation och hög invandring), så om räntorna stabiliseras eller sjunker under 2024 förväntar sig många analytiker att den kanadensiska bostadsmarknaden återhämtar sig ganska snabbt. Under tiden möter hyresgäster mycket låga vakanser och snabbt stigande hyror – vilket gör överkomlighetsfrågan till en het politisk debatt i Kanada.

På den kommersiella sidan står Kanadas kontors- och detaljhandelssektorer inför samma motvind som i USA, även om Kanadas storstäder (Toronto, Vancouver, Montreal) har något lägre kontorsvakanser än sina amerikanska motsvarigheter. En skillnad: Kanadas stora urbana centra fortsätter att locka till sig befolkningstillväxt (inklusive internationella migranter), vilket stödjer efterfrågan på lägenheter och till och med centrala bekvämligheter. Industriella fastigheter i Kanada går mycket starkt, precis som i USA, där Toronto och Vancouver båda har mindre än 2–3 % industriell vakans – bland de lägsta i Nordamerika. Sammantaget ser investerare på kanadensiska fastigheter som en berättelse om två världar: bostäder och industri är fortsatt relativt motståndskraftiga och efterfrågade, medan kontor och äldre detaljhandel är under press. Avkastningskraven (investeringsavkastning) har stigit över hela linjen på grund av högre räntor, vilket har minskat fastighetsvärdena på pappret, men det finns gott om kapital vid sidlinjen som väntar på en tydligare signal om att räntorna har toppat för att återvända till marknaden.

Europa: Tecken på återhämtning trots höga räntor och nya prioriteringar

Sentimenten bottnar ur: Europas fastighetsmarknad gick in i 2025 med en dyster ton – priserna var svaga i många länder, investeringsvolymerna hade rasat, och den kraftiga räntehöjningen från Europeiska centralbanken (ECB) (nu på sin högsta nivå på decennier) kylde dramatiskt av en marknad som var glödhet 2021. Men när vi nu går in i oktober 2025 finns det växande tecken på att Europa kan ha nått botten och börjar stabiliseras. På EXPO REAL – kontinentens största fastighetskonferens, som hölls 6–8 oktober i München – visade en trendsundersökning bland tusentals branschaktörer att 44 % nu känner sig “optimistiska” om den internationella fastighetsmarknaden framöver, jämfört med 22 % “försiktiga” och resten neutrala exporeal.net. För bara ett år sedan var pessimismen betydligt mer utbredd. “Det aktuella trendindexet visar att vi har nått botten och att förtroendet gradvis återvänder,” sade Stefan Rummel, VD för Messe München, som arrangerar Expo, och tillade att trots pågående utmaningar verkar marknaden långsamt återgå till det normala exporeal.net.

Vad ligger bakom denna försiktiga optimism? För det första har fastighetsvärden korrigerats avsevärt i Europa sedan 2022, särskilt inom kommersiella fastigheter. I vissa marknader har priserna på kontors- och handelsfastigheter fallit med 20 % eller mer från toppen, och till och med “core”-tillgångar (som förstklassiga kontor i Paris eller Frankfurt) har sett avkastningen stiga och priserna falla med cirka 10–15 %. Denna omvärdering, även om den är smärtsam för ägarna, innebär att mycket av övervärderingen är borta – köpare och säljare kan börja enas om prissättningen igen. Faktum är att transaktionsaktiviteten förväntas ta fart efter torkan de senaste 12 månaderna när opportunistiska investerare letar efter fynd. En annan faktor är förväntan att finansieringsvillkoren kommer att förbättras: Europas inflation har varit på väg nedåt, och många tror att ECB är vid eller nära sin räntetopp (för närvarande inlåningsränta ~4 %). Om inflationen fortsätter att sjunka kan ECB till och med sänka räntan 2024. Dessutom ger vissa europeiska länder riktat stöd – t.ex. har Tyskland lanserat program för att subventionera bostadsbyggande och gröna renoveringar, och diskuterar sätt att minska byråkratiska hinder (en stor källa till irritation i branschen – 79 % av Expo Real-respondenterna efterlyste “mindre byråkrati” för att hjälpa marknaden exporeal.net).

Vinnare och förlorare – tillgångsslag: Den europeiska undersökningen lyfte också fram var investerare ser störst möjligheter framöver. För andra året i rad är bostäder det högst rankade tillgångsslaget när det gäller attraktivitet exporeal.net. Cirka 75 % av de svarande angav bostäder (flerfamiljshus, etc.) som ett nyckelfokus – vilket speglar Europas kroniska bostadsbrist och den relativa stabiliteten hos bostadstillgångar även under nedgångar. Efter bostäder rankades “vårdfastigheter” (såsom sjukvård, äldreboenden) och datacenter högt (över 60 % vardera) exporeal.net, vilket indikerar tillväxtsektorer kopplade till demografiskt åldrande och digital infrastruktur. Logistik/lager fick också bra resultat (47 %). Å andra sidan är de traditionella segmenten hotell, kontor och detaljhandel mindre populära – varje segment lockade endast ~10 % av de svarande exporeal.net. Detta betyder inte att dessa sektorer är döda i Europa, men investerare är mycket selektiva: kontor av ny generation (särskilt energieffektiva byggnader med bra bekvämligheter) i bästa lägen kan fortfarande lyckas, men äldre kontor eller köpcentrum ses med skepsis.

Regionala skillnader: Europa är inte enhetligt – förutsättningarna varierar mellan länder och regioner. Hittills under 2025 har Sydeuropa (som Spanien, Portugal) klarat sig relativt bra; utländska investeringar i resorts, hotell och hyreslägenheter har varit ganska robusta, hjälpta av stark turism och expats. Nordeuropa (Skandinavien, Tyskland, Nederländerna) såg en kraftigare korrigering, delvis eftersom dessa marknader haft stora uppgångar och många högt belånade investerare som nu pressas av räntor. Noterbart är att Expo Real-undersökningen fann att förtroendet för den amerikanska marknaden har minskat bland européer (endast 45 % ser nu USA som viktigt för framtida investeringar, ned från 66 % för ett år sedan), medan Europa självt förblir det främsta valet och Asien-Stillahavsregionen hoppade upp till andraplats med 64 % popularitet exporeal.net. Detta tyder på att europeiskt kapital kan stanna närmare hemmaplan eller till och med vända sig mot Asien istället för att jaga affärer på den osäkra amerikanska marknaden. Inom Europa ses Västeuropa (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, etc.) fortfarande som den primära regionen (84 % vikt) framför Central-/Östeuropa.

Utmaningar – Räntor och kostnader: Den försiktigt optimistiska synen ignorerar inte de stora utmaningar som fortfarande finns. Praktiskt taget alla i branschen är överens om att räntor är den viktigaste frågan. Expo-undersökningen visade att hela 94 % av de svarande kallade räntepolitiken för ”mycket viktig” eller ”viktig” för marknadens utsikter exporeal.net. Räntor påverkar inte bara bolånekostnader för bostadsköpare (vilket dämpar efterfrågan) utan även lönsamheten för nya projekt – många projekt går inte längre ihop med finansiering på 5–6 % istället för 1–2 % för några år sedan. Detta har lett till en kraftig nedgång i byggaktiviteten. Till exempel har byggstarter i Tyskland minskat kraftigt 2023–2025, och landet förbereder sig på ett underskott i sina ambitiösa nya bostadsmål. Fastighetsutvecklare över hela Europa lobbar för hjälp: när de fick frågan hur situationen kan förbättras, svarade 79 % ”minska byråkratin” (för att snabba på godkännanden), 64 % ville ha bättre tillgång till kapital (t.ex. statliga lånegarantier), och många betonade vikten av att sänka byggskatter eller standarder för att minska kostnaderna exporeal.net exporeal.net. Byggkostnaderna steg kraftigt 2021–22 på grund av problem i leveranskedjorna och inflation; de har svalnat något, men att bygga ett projekt i Europa idag är fortfarande betydligt dyrare än för några år sedan, så nytt bostadsutbud är begränsat just när det behövs som mest.

Ljuspunkter: Trots motvinden går vissa delar av Europas fastighetsmarknad starkt. Ett exempel är hyreslägenhetssektorn i storstäder. Höga räntor har ironiskt nog ökat efterfrågan på hyresrätter (eftersom färre har råd att köpa), vilket håller beläggning och hyror höga för professionellt förvaltade flerfamiljsfastigheter. I vissa tyska och franska städer nådde hyrorna rekordnivåer 2025 även när köpesummorna sjönk. Det gör bostadsinvesteringar attraktiva för långsiktiga investerare som pensionsfonder. Logistikfastigheter är en annan ljuspunkt: övergången till e-handel och behovet av moderna lager nära befolkningscentra innebär att vakanserna för förstklassiga logistikytor är extremt låga (ofta under 5 %), och utvecklare ser fortfarande hyresgäster stå i kö för varje nytt lager som byggs. Pan-europeiska logistikavkastningar har pressats de senaste åren, men hyrestillväxten kompenserar delvis för räntekostnaderna. Dessutom gynnas alternativa sektorer som life science-labb, studentbostäder och datacenter i Europa av strukturella efterfrågedrivare och står högt på investerarnas listor. Brist på datacenterkapacitet har till exempel lett till stora projekt runt London, Frankfurt, Dublin och andra nav; dessa fastigheter säkrar ofta hyresavtal med Big Tech-företag redan innan byggstart.

Fallstudie – Storbritannien och Frankrike: Storbritannien, som började höja räntorna tidigare och har haft en av de kraftigaste korrigeringarna på bostadsmarknaden bland större ekonomier, visar försiktiga tecken på stabilisering. Bostadspriserna i London har sjunkit med ungefär 4–5 % jämfört med för ett år sedan, och ännu mer i reala termer när man tar hänsyn till inflationen. Efterfrågan från köpare ökar långsamt då de förväntar sig att Bank of England snart är klar med räntehöjningarna. Vissa prognoser tyder på att brittiska bostadspriser når botten 2024. Samtidigt är hyresmarknaden i Storbritannien extremt ansträngd, vilket har fått regeringen att överväga åtgärder för att öka utbudet av hyresbostäder och bostadsbyggande. I Frankrike har fastighetsmarknaden varit lugnare – Paris har sett små prisnedgångar och minskad omsättning, men någon allvarlig krasch har inte inträffat. Däremot har nya utlåningsregler och högre räntor gjort det mycket svårare, särskilt för förstagångsköpare, att få bolån i Frankrike, vilket pressar den nedre delen av marknaden. Den franska regeringen har svarat med program för att hjälpa köpare och renovera äldre bostadsbestånd (Frankrike satsar stort på energieffektivisering, vilket i sig driver en del av fastighetsinvesteringarna – att anpassa byggnader till nya standarder).

En oförutsedd händelse: En anmärkningsvärd (och tragisk) nyhet under denna period var raset av en byggnad i Madrid, Spanien den 7 oktober 2025. Den sex våningar höga byggnaden, ett kontorshus från 1960-talet som höll på att renoveras till ett lyxhotell, kollapsade plötsligt under byggarbetet och fyra personer omkom reuters.com reuters.com. Händelsen chockade Spanien och väckte frågor om byggnadssäkerhet och tillsyn vid renoveringar. Intressant nog ägdes fastigheten av en Saudi-baserad fastighetsfond (RSR) som är specialiserad på exklusiva hotell i Spanien och Portugal reuters.com. Myndigheterna i Madrid avslöjade att byggnaden hade underkänts vid tidigare inspektioner och klassats som att ha ”ogynnsamma” strukturella förhållanden reuters.com. Denna händelse underströk två saker: för det första riskerna med Europas satsning på att renovera och omvandla äldre byggnader (en viktig del i att förnya stadskärnor och nå hållbarhetsmål – men något som måste göras med försiktighet); och för det andra det fortsatta inflytandet från internationella investerare (som fonder från Mellanöstern) på Europas fastighetsmarknad. Även om detta tragiska ras är ett undantagsfall har det fått utvecklare och myndigheter i hela Europa att dubbelkolla den strukturella integriteten hos äldre byggnader som byggs om för nya ändamål. Det är en allvarlig påminnelse om att fastighetsutveckling innebär säkerhetsansvar även i moderniseringens tidevarv.

Ser vi framåt i Europa är den centrala berättelsen en av anpassning och innovation. Marknaden söker aktivt efter en ny jämvikt i en värld med högre räntor. Experter förutspår att bostadsmarknaden kommer att leda återhämtningen när finansieringskostnaderna sjunker – efterfrågan från människor som behöver bostäder ökar ju bara – men det kan kräva statligt stöd och kreativa lösningar (som mer modulärt byggande eller offentlig-privata partnerskap) för att överbrygga gapet i överkomlighet. Kommersiella fastigheter kommer sannolikt att uppleva ett “survival of the fittest”: de bästa lägena och fastigheterna kommer så småningom att återfå sitt värde, medan föråldrade kan behöva omvandlas eller säljas till kraftiga rabatter. För närvarande är Europas fastighetsaktörer försiktigt optimistiska, håller noga koll på ECB och inflationsdata, och många positionerar sig för en uppgång i slutet av 2024 eller 2025. Som en branschveteran uttryckte det på Münchenmässan: “Det har varit en tuff resa, men om du har torrt krut och tålamod kan nästa år bli årtiondets köptillfälle.”

Asien-Stillahavsområdet: Kinas problem, Indiens stabilitet och en blandad regional bild

Kina – kämpande jätte: Ingenstans är fastighetsberättelsen i slutet av 2025 mer dramatisk än i Kina, världens näst största ekonomi. Kinas fastighetsmarknad, som 2021 hade nått en aldrig tidigare skådad skala (stod för ungefär en fjärdedel av Kinas BNP på sin topp) reuters.com, befinner sig fortfarande i en utdragen nedgång. Problemen började med likviditetskrisen hos stora utvecklare som Evergrande och Country Garden 2021–2023, och har sedan dess utvecklats till en bredare förtroendekris bland bostadsköpare. I oktober 2025 sjunker nybyggnadspriserna i Kina fortfarande i många städer. En privat undersökning visade att priserna i september endast steg med 0,09 % från föregående månad, långsammare än ökningen i augusti, och andrahandspriserna på bostäder sjunker fortfarande (~0,7 % nedgång månad för månad) reuters.com. Kort sagt har det inte skett någon meningsfull vändning – priser och försäljningsvolymer ligger kvar på bottennivåer, och osålda lager av nya lägenheter är fortfarande mycket höga i många regioner.

Den kinesiska regeringen och centralbanken har försökt med en rad stödåtgärder: sänkta bolåneräntor, lägre krav på kontantinsats, lättnader i köprestriktioner i storstäder och till och med lansering av ett stadsomvandlingsprogram för att absorbera överskottsutbud reuters.com. Dessa åtgärder har gett vissa tillfälliga uppsving (till exempel, efter att några storstäder lättade på reglerna för bostadsköp i september, skedde en kortvarig ökning av förfrågningar och transaktioner), men den övergripande effekten har varit begränsad. Konsumenternas förtroende är svårt att återställa efter att ha sett byggare stoppa byggen av försålda bostäder och vissa företag ställa in sina skulder. Många kinesiska hushåll äger redan en eller flera fastigheter och fokuserar nu mer på att betala av skulder än att köpa fler bostäder, särskilt eftersom den ekonomiska tillväxten har saktat in och ungdomsarbetslösheten är hög.

Avgörande är att analytiker nu tror att Kinas återhämtning på bostadsmarknaden kommer att ta längre tid än man tidigare trott. En Reuters-undersökning bland experter i slutet av september visade enighet om att bostadspriserna inte kommer att stabiliseras förrän tidigast under andra halvan av 2026, eller till och med 2027 reuters.com – vilket är omkring 6 månader senare än vad samma analytiker förutspådde bara ett kvartal tidigare. Denna pessimistiska revidering visar hur djupt rotad stagnationen är. Eftersom fastighetsförsäljningen fortsätter att vara trög minskar intäkterna från markförsäljning för lokala myndigheter, byggaktiviteten är svag och de indirekta effekterna tynger Kinas bredare ekonomi. Det finns några ljuspunkter: kinesiska myndigheter har ökat stimulansen på andra sätt (som infrastruktursatsningar), och Världsbanken reviderade nyligen upp Kinas BNP-tillväxtprognos för 2025 till 4,8 % icis.com, delvis baserat på förväntningar om att den värsta fastighetsnedgången kommer att avta till nästa år. Och faktiskt finns det ”milda tecken på stabilisering” – till exempel visade ett privat index över 100 städer en liten ökning av bostadspriserna med 0,3 % i maj reuters.com, en av de första ökningarna på över ett halvår. Men dessa förbättringar är mycket bräckliga. Som en ekonom uttryckte det: en bred återhämtning förväntas inte under 2025 conference-board.org; i bästa fall kan Kina stoppa blödningen på bostadsmarknaden i slutet av 2025 och därefter se en försiktig återhämtning, förutsatt att mer stimulans (som räntesänkningar eller till och med någon form av räddningspaket för krisande byggare) införs.

Som svar på denna oro har kinesiska bostadsköpare och investerare ändrat sitt beteende. Fler människor föredrar färdigbyggda nya bostäder (för att undvika risken att projektet inte slutförs) eller begagnade bostäder, istället för att köpa på ritning från utvecklare med osäker ekonomi. Regeringen har uppmuntrat banker att utöka lån för att säkerställa att avstannade projekt slutförs, för att återuppbygga förtroendet. Det finns också en tydlig förändring i migrationen – vissa yngre kineser väljer att hyra eller flytta till billigare städer istället för att anstränga sig för att köpa i Tier-1-städer som Peking eller Shenzhen till nuvarande prisnivåer. Lyx- och premiumfastigheter i Kina har dock behållit sitt värde bättre, särskilt i Peking/Shanghai, där förmögna köpare påverkas mindre av stigande bolåneräntor och fortfarande ser fastigheter som en statusmarkör.

Resten av Asien-Stillahavsområdet: Utanför Kina visar Asiens fastighetsmarknader ett brett spektrum:

  • Indien: Indiens fastighetssektor har varit relativt stabil och till och med vuxit under 2025, understödd av en stark ekonomi (Indien är en av de snabbast växande större ekonomierna i år). Indiens centralbanks beslut denna månad att behålla reporäntan på 5,5 % (efter att ha sänkt den med 100 punkter tidigare under året) hindustantimes.com hindustantimes.com välkomnades av både utvecklare och bostadsköpare. Det innebär att bolåneräntorna förblir stabila, vilket hjälper medelklassköpare att budgetera för nya lägenheter. Indien har traditionellt högre räntor än västvärlden, men en växande medelklass och urbanisering driver efterfrågan på bostäder. I städer som Mumbai, Bangalore, Delhi NCR har bostadsförsäljningen faktiskt varit stark under 2025, och priserna stiger, om än måttligt. Festperioden (oktober–Diwali) är en topp för bostadsköp i Indien, och stämningen har varit god i år med de stabila räntorna – utvecklare rapporterade till och med en ökning i bokningar för nya lanseringar. RBI:s försiktiga hållning (”förtroende, inte tvekan”, som en expert uttryckte det hindustantimes.com) tyder på att de balanserar inflationsoro med behovet av att stödja tillväxt. Så länge inflationen håller sig inom målet tror många analytiker att RBI kan återuppta försiktiga räntesänkningar 2024, vilket ytterligare skulle gynna fastighetsmarknaden. En begränsning i Indien är dock finansiering för utvecklare – efter några uppmärksammade konkurser bland utvecklare för några år sedan blev bankerna striktare. Men framväxten av REITs (Real Estate Investment Trusts) inom Indiens kontors- och detaljhandelssektor har öppnat en ny finansieringskanal, och vi har sett stora globala investerare (som kanadensiska pensionsfonder, statliga investeringsfonder) investera miljarder i indiska kontorsparker, logistikcenter och köpcentrum, med hopp om landets långsiktiga tillväxt.
  • Japan: Japans fastighetsmarknad 2025 har varit relativt lugn. Med att Bank of Japan bibehåller ultralåga räntor (och bara justerar sin yieldkurvkontroll marginellt), är bolånen i Japan fortsatt billiga (runt 1 %). Efterfrågan på bostäder är stabil; det större problemet är Japans åldrande befolkning och vad det innebär för bostäder på landsbygden (som drabbas av avfolkning). I större städer som Tokyo, Osaka, Nagoya har fastigheter faktiskt lockat utländska investerare i år – delvis eftersom en svag yen gjort japanska tillgångar mer överkomliga för utländska köpare. Noterbart är att vissa globala fonder köper upp kontorstorn och bostadshus i Tokyo och ser dem som säkra tillgångar. Kontorslokaler i Tokyo har en vakansgrad på cirka 6 % (högre än före Covid men långt ifrån USA:s nivåer), och hyrorna har bara sjunkit marginellt. Samtidigt når Tokyos lyxiga bostadsmarknad nya toppnivåer då förmögna individer i Asien ser det som en stabil plats att placera pengar. Den enda reservationen är att Bank of Japan långsamt kan låta räntorna stiga om inflationen håller sig över 2 %, men alla förändringar kommer att ske mycket gradvis.
  • Sydostasien: Många sydostasiatiska länder ser robust fastighetsaktivitet. Till exempel har Singapore – efter en het period 2021–2023 – infört kylande åtgärder (högre stämpelskatter, etc.) som bromsat försäljningen, men priserna stiger fortfarande för både privata bostadsrätter och offentliga bostäder på grund av kronisk brist. Singapores kontorsmarknad gynnas av företag som flyttar vissa verksamheter från Hongkong och Kina – kontorshyrorna där steg i början av 2025. Malaysia och Thailand har haft svagare marknader (deras ekonomier växer långsammare, och i Thailand har politisk osäkerhet påverkat investerarnas förtroende), men även där har turismens återhämtning gett en skjuts åt hotell- och detaljhandelssegmenten. Vietnam utmärker sig: dess ekonomi växer med cirka 5–6 %, och fastighetsmarknaden blomstrar med utvecklingsprojekt. En rubrik från 8 oktober var att Hilton tecknade ett strategiskt partnerskap med Vietnams Sun Group för att utveckla 5 nya hotell i Vietnam theinvestor.vn – ett tecken på förtroende för Vietnams turism- och affärsreseutsikter. Vietnam fortsätter också att locka till sig tillverkningsindustri (tack vare China+1-strategin), vilket ökar efterfrågan på industriparker och arbetarbostäder. Dock drabbades Vietnams fastighetsutvecklare av en kreditkris tidigare under 2023, och regeringen ingrep för att stabilisera marknaden för företagsobligationer och tillåta projektförseningar; läget förbättras nu.
  • Australien & Nya Zeeland: Dessa västligt orienterade marknader hade några av de största bostadsboomerna under pandemin och såg därefter korrigeringar när räntorna steg kraftigt. I Australien höll centralbanken styrräntan på 4,1 % i flera månader, vilket gav bostadsmarknaden en andningspaus. I oktober 2025 har bostadspriserna i Australien börjat stiga igen i många städer – Sydney och Perth har ökat hittills i år, medan Melbourne är ungefär oförändrat – och återhämtar sig snabbare än många analytiker förutspått. Den begränsade tillgången på bostäder och den starka återhämtningen av invandringen (Australiens befolkning växer snabbt tack vare återöppningen efter Covid) ligger bakom denna motståndskraft. Ändå är bostadspriserna i Australien fortfarande mycket höga i förhållande till inkomster (särskilt för förstagångsköpare), och det finns krav på reformer av detaljplaner och mer byggande för att lätta på trycket. Den kommersiella sidan i Australien är blandad: kontor i Sydney/Melbourne har nu högre vakanser (över 14 %) när företag konsoliderar ytor; detaljhandeln stabiliseras; och industrilokaler är mycket starka (vakanser under 1 % i vissa industriområden i Sydney). Nya Zeeland hade en stor bostadsnedgång (priserna nationellt föll ~15 % från toppen), men nu när Nya Zeelands centralbank sänker räntorna (de började lätta i mitten av 2025 efter att ha förklarat inflationen under kontroll), förväntas den nyzeeländska bostadsmarknaden återhämta sig 2026.
  • Framväxande Asien: På platser som Indonesien, Filippinerna, Malaysia är fastighetsmarknaderna starkt kopplade till den lokala ekonomiska tillväxten och räntorna. Indonesiens ekonomi har varit stabil och räntorna relativt låga (Bank Indonesias ränta ~5,75 %), så bostads- och köpcentrumsutvecklingen i Jakarta och andra större städer fortsätter stadigt. Filippinerna upplevde en byggboom av bostadsrätter som ledde till ett visst överskott i Metro Manila, men en ung befolkning och tillväxt inom BPO-sektorn (outsourcing) håller de långsiktiga utsikterna positiva. En trend i framväxande Asien är satsningen på infrastruktur – nya tunnelbanor, motorvägar, flygplatser – vilket ofta öppnar nya korridorer för fastighetsutveckling (till exempel driver nya järnvägslinjer i Manila och Bangkok på transitnära utveckling).

Expertkommentar: En anmärkningsvärd kommentar om Asiens utsikter kom från ett fastighetsforum där en analytiker skämtade, “Asien-Stillahavets fastighetsmarknad är en tvåspårig historia: Kina i svacka, resten av Asien håller sig uppe.” Det verkar stämma: medan Kinas nedgång tynger det regionala sentimentet (och har spridningseffekter som minskat kinesiskt fastighetsköp i till exempel Hongkong, Singapore, Vancouver), är andra asiatiska marknader generellt mer optimistiska. Asiens demografiska och urbaniseringstrender är fortsatt en stark motor för efterfrågan på fastigheter – t.ex. Indien, Sydostasien, till och med Japans stadskärnor – och många globala investerare, från statliga fonder till private equity, ökar sina investeringar i fastigheter i Asien-Stillahavsregionen och ser årets osäkerhet som en möjlighet att köpa tillgångar till rimliga priser. En undersökning av en fastighetskonsult noterade att Tokyo, Singapore och Sydney rankas bland de främsta målen för gränsöverskridande investeringar 2025, tack vare deras stabilitet eller tillväxtpotential, medan kinesiska städer har tappat i popularitet på grund av den pågående osäkerheten.

Sammanfattningsvis är fastighetsmarknaden i Asien och Stillahavsområdet vid slutet av 2025 en studie i kontraster. Kina försöker genomföra en mjuklandning för sin fastighetsbubbla (en monumental uppgift som fortfarande pågår), men på andra håll i Asien är marknaderna mestadels motståndskraftiga eller anpassar sig snabbt. Om Kina lyckas stabilisera sig 2026 kan det ge ett stort förtroendelyft i regionen. För närvarande agerar investerare försiktigt – diversifierar över marknader, föredrar sektorer som logistik och datacenter, och håller ett öga på centralbankernas åtgärder (som Bank of Japans politik eller Kinas stimulansåtgärder) som kan förändra landskapet.

Mellanöstern: Investeringsboom, byggboom och förändrade strategier

Mellanöstern, särskilt Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), har i slutet av 2025 framträtt som ett centrum för fastighetsaktivitet – drivet av både interna ambitioner och ett inflöde av globalt kapital. Höga energipriser de senaste åren har fyllt statskassorna och möjliggjort storslagna utvecklingsplaner, samtidigt som sociala och ekonomiska reformer lockar talanger och turister, vilket skapar ny efterfrågan på fastigheter. Perioden 7–8 oktober 2025 såg flera stora händelser som belyser regionens momentum:

Mega-investeringar och partnerskap: En uppmärksammad affär är Blackstones partnerskap med Abu Dhabis Lunate för att investera 5 miljarder dollar i logistikfastigheter i Gulfen reuters.com. Blackstone, världens största alternativa kapitalförvaltare, ser möjligheter i Mellanösterns växande behov av lager och distributionscenter – från e-handelsuppfyllelse till hamnlogistik. Den nya plattformen (kallad “GLIDE”) kommer att fokusera på att bygga och förvärva “lagerfastigheter av hög kvalitet” över hela GCC (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten) reuters.com. Detta är ett starkt förtroendevotum från en stor amerikansk investerare för Gulfens ekonomiska utveckling. “Den djupgående ekonomiska omvandlingen som pågår i GCC… skapar kraftfullt momentum för sektorer som logistik,” noterade Blackstones president Jon Gray, och underströk hur tillväxtfrämjande politik och diversifiering i Gulfens ekonomier ökar efterfrågan på fastigheter reuters.com. Faktum är att när länder som Saudiarabien lokaliserar mer av sina leveranskedjor och handeln inom regionen ökar, så blomstrar det ofta förbisedda segmentet industriella fastigheter. Vakansgraden för moderna lager i Dubai eller Riyadh är mycket låg och hyrorna har stigit, vilket sannolikt lockade Blackstone till detta projekt.

På lyx- och blandfastighetsfronten fortsätter Saudiarabien att väcka uppmärksamhet. I slutet av september (precis före vårt fönster 7–8 oktober) tillkännagav den saudiska utvecklaren Dar Global ett projekt på 1 miljard dollar för att bygga Trump Plaza i Jeddah reuters.com. Under 7–8 oktober framkom fler detaljer: det kommer att bli en exklusiv utveckling med premiumbostäder, service-lägenheter, kontorsutrymmen och till och med radhus, samt en enorm park modellerad efter Central Park i New York reuters.com. Detta är det andra Trump-märkta projektet i kungariket, efter ett Trump Tower i Riyadh som lanserades förra året, vilket signalerar att de saudisk-amerikanska affärsbanden (åtminstone på företagsnivå) växer. Trump Organization (drivet av tidigare USA-presidenten Trumps familj) har expanderat utomlands, och Mellanöstern – med sin aptit för västerländska varumärken och lyx – är en huvudmålgrupp. Dessa utvecklingar belyser också hur Saudiarabien öppnar upp: för några år sedan hade sådan öppen varumärkesexponering varit ovanlig, men nu är Saudiarabiens fastighetsmarknad full av internationella samarbeten (från amerikanska nöjesdistrikt till europeiskt designade megaprojekt).

Dubai och Förenade Arabemiraten: Förenade Arabemiraten, särskilt Dubai, har varit en fastighetsframgångssaga under 2020-talet. Efter en svacka i slutet av 2010-talet återhämtade sig Dubais fastighetsmarknad kraftigt under och efter pandemin då staden blev en fristad för investerare, distansarbetare och förmögna individer (tack vare företagsvänliga policyer och ett lyckat Expo 2020). Fastighetspriserna i Dubai har ökat med cirka 70 % från bottennivåerna 2020 till slutet av 2024 reuters.com. Efterfrågan omfattar lyxvillor, lägenheter vid vattnet och kommersiella fastigheter. Som svar på detta ökar Dubais utvecklare byggtakten i rasande fart. Som Reuters rapporterade i augusti tar stora företag som Emaar, Damac och andra till och med in mer byggarbete i egen regi för att snabba på leveranser och kontrollera kostnader reuters.com reuters.com. Stadens ledning har ett strategiskt mål att fördubbla Dubais befolkning till 7,8 miljoner till 2040 reuters.com, vilket innebär ett behov av enorma nya bostäder och infrastruktur.

Det finns dock växande farhågor om att Dubai kan vara på väg mot ett överskott igen. Efter den nuvarande euforin är ett enastående antal nya enheter (uppskattningsvis 200 000+ mellan 2025 och 2026) planerade för leverans, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som de senaste åren reuters.com. Analytiker varnar för att om alla dessa projekt slutförs i tid, kan bostadspriserna stå inför en tvåsiffrig nedgång för att balansera marknaden reuters.com. Dubais historia är cyklisk, med uppgångar och nedgångar, så regeringen försöker hantera detta genom att skärpa reglerna för försäljning av ej färdigställda bostäder och övervaka spekulativ aktivitet. För närvarande verkar dock efterfrågan fortfarande överstiga utbudet i nyckelsegment, och hyresmarknaden är extremt stark (hyrorna har ökat med 20–30 % det senaste året, vilket ökar attraktionskraften för investerare som köper för att hyra ut). Förenade Arabemiratens centralbanks räntor speglar USA:s (på grund av dirhamens koppling), så högre räntor har gjort bolån dyrare för slutanvändare, men en betydande andel av Dubais transaktioner är kontantköp (antingen av förmögna lokalbor, utländska investerare eller institutionella fonder). Faktum är att ungefär en tredjedel av bostadsförsäljningarna i Förenade Arabemiraten är rena kontantaffärer – vilket återspeglar regionens förmögna köparbas och delvis begränsar den dämpande effekten av räntehöjningar.

Saudiarabiens satsning på ökat bostadsägande: Saudiarabien befinner sig mitt i en ambitiös satsning för att öka sin andel av bostadsägande till 70 % till 2030 (från cirka 50 % år 2016). Detta är en del av kungadömets Vision 2030-reformer för att förbättra livskvaliteten och diversifiera ekonomin spglobal.com spglobal.com. Statliga initiativ som Sakani-programmet erbjuder subventioner och förmånliga lån för saudiska medborgare att köpa bostäder. Som ett resultat har det skett en boom inom bostadsbyggande – nya förortsområden runt Riyadh, Jeddah och andra städer växer snabbt fram. Enligt S&P Global förväntas Riyadhs bostadsmarknad fortsätta expandera, uppmuntrad av dessa politiska åtgärder spglobal.com. Det är värt att notera att efterfrågan inte bara gäller budgetbostäder; det finns också en ökning av exklusiva projekt i takt med att den förmögna befolkningen växer. Den saudiska regeringen har samarbetat med lokala och internationella utvecklare för att bygga stora, planerade bostadsområden med köpcentrum, parker och skolor. Detta skapar möjligheter över hela bostadsspektrumet – från prisvärda enheter till lyxvillor.

Dessutom går Saudiarabiens giga-projekt från ritbord till genomförande. NEOM (den futuristiska staden i nordväst), Red Sea Project (en lyxturismzon med öar och resorter) och olika “ekonomiska städer” sysselsätter alla tusentals byggnadsarbetare. I oktober 2025 visade till exempel NEOM:s utvecklare upp framsteg på “The Line” (en 170 km lång linjär stad) och andra delar, med målet att de första sektionerna ska vara bebodda till 2026. Även om dessa projekt är unika och något experimentella, speglar de en enorm byggboom som lockar globala arkitekt- och ingenjörsfirmor. Många av dessa utvecklingar suddar ut gränserna mellan kategorier – de är blandade användningsområden, och kombinerar bostäder, kontor, turism och industri. Till exempel är Trump-projektet i Jeddah vi nämnde en del av en större trend att integrera varumärkesbostäder med hotell- och kontorsdelar, och skapa livsstilsdestinationer snarare än byggnader med enbart ett syfte.

Andra Gulfstater: Även på andra håll i GCC blomstrar fastighetsmarknaden. Qatar såg en avmattning efter VM 2023, men aktiviteten normaliseras; landet fortsätter att utveckla infrastruktur (arenor omvandlas, nya frizoner) och kontor, och befolkningstillväxten från den expanderande LNG-sektorn stödjer bostadsmarknaden. Bahrain och Oman är mindre marknader men gynnas av investeringar som spiller över och egna reformer (Bahrain har en ny generalplan för huvudstaden Manama, och Oman utvecklar turistanläggningar vid stranden). Kuwait har ett långsammare tempo på grund av mer byråkratiska processer, men det finns stark efterfrågan på bostäder bland den unga befolkningen, och regeringen försöker beta av en kö av bostadsansökningar från medborgare genom att bygga “mega-förorter”.

Skiftande strategier: En anmärkningsvärd förändring i Mellanöstern är att lokala utvecklare söker sig till internationella kapitalmarknader och partnerskap. Till exempel ryktades det i oktober att en utvecklare i Förenade Arabemiraten planerade en börsnotering av sin fastighetsdel reuters.com, för att locka utländska investeringar. Mellanösterns statliga fonder investerar själva stort i globala fastigheter (som att Qatar köper landmärkesbyggnader i NYC eller London), men alltmer går flödet åt båda hållen – utländska investerare är också intresserade av projekt i Mellanöstern. Regionens relativa politiska stabilitet (med den stora konflikten mellan Qatar och grannländerna löst, och trots geopolitiska spänningar i omvärlden har GCC varit stabilt internt) och starka finanser gör området attraktivt. I år har utvecklare från Abu Dhabi lanserat projekt i Dubai och vice versa, vilket tyder på en slags regional integration. Israel och Förenade Arabemiraten har också inlett samarbeten efter normaliseringen av relationerna – även om det senaste krigsutbrottet (Gaza-konflikten) i oktober kan pausa vissa nya partnerskap.

Expertutlåtande: Fastighetschefer i Mellanöstern uttrycker ofta förtroende för att deras marknader kan koppla loss från globala problem. ”Vår tillväxt drivs av grundläggande efterfrågan och statlig vision, inte spekulativa bubblor,” hävdade en utvecklare i Dubai under en paneldiskussion och pekade på verklig slutanvändarefterfrågan från befolkningstillväxt. Det ligger viss sanning i detta: befolknings- och inkomsttillväxten i Gulfen (på grund av ekonomisk diversifiering som lockar expats och ökar sysselsättningen) är verklig. Dock varnar observatörer för att om de globala finansiella villkoren stramas åt ytterligare eller om oljepriserna sjunker avsevärt, kan Mellanöstern stå inför en finansieringskris eller minskad efterfrågan. För tillfället befinner sig dock regionen möjligen i ett guldläge – höga oljeintäkter, reformdriv och ett inflöde av talanger – och man omvandlar detta till en fastighetsboom av en omfattning som världen betraktar med fascination.

Sammanfattningsvis kännetecknas Mellanösterns fastighetssektor i slutet av 2025 av djärva projekt och optimistisk stämning. Från glittrande skyskrapor och resorts till mycket behövda bostäder för medelklassen signalerar kranarna på Dubais, Riyadhs, Dohas och andra städers horisonter en omvandlande period. Som Blackstones stora satsning visar ser globala investerare Mellanöstern som en av få platser som erbjuder tillväxt och avkastning i en osäker värld. Regionen är inte utan risker (geopolitiska chocker kan inträffa, och överbyggnation är en ständig oro), men just nu är det full fart framåt för fastighetsutvecklingen i Mellanöstern.

Afrika: Bostadsutmaningar, räntelättnad och investerarintresse

Afrikas fastighetslandskap från 7–8 oktober 2025 speglar en kontinent med olika marknader, många med enorm långsiktig potential men också akuta kortsiktiga utmaningar. Viktiga teman är en akut bostadsbrist i snabbt växande städer, effekten av höga räntor (som nu börjar sjunka), och ett ökat intresse från både lokala och internationella investerare som söker tillväxtmarknader.

Bostadskris och åtgärder: En gripande berättelse från denna vecka kommer från Kenya, där en rapport lyfte fram tusentals familjer som lever på Nairobis gator på grund av bristen på prisvärda bostäder africanews.com africanews.com. Nairobi, liksom många afrikanska megastäder, har sett en explosiv befolkningstillväxt som vida överstiger byggandet av formella bostäder. Resultatet är vidsträckta informella bosättningar (slumområden) och hemlöshet för de mest utsatta. I Kenya bor cirka 47 % av stadsborna i informella bostäder, och nationellt finns det ett underskott på 2 miljoner bostäder africanews.com. För att ta itu med detta har den kenyanska regeringen lanserat ett Program för prisvärda bostäder, och i oktober bygger man 100 000 lågprisbostäder över hela landet africanews.com. Dessa inkluderar lägenhetskomplex i Nairobi och andra städer, med enheter prissatta för låg- till medelinkomsttagare. Regeringen försöker också med innovativa finansieringslösningar – som en kontroversiell bostadsavgift (skatt) på formella arbetares löner för att finansiera offentliga bostäder, samt söker offentlig-privata partnerskap för att utnyttja privat kapital.

Kenyas president William Ruto har varit tydlig om bostadsfrågan och till och med efterlyst ett globalt angreppssätt: ”Den globala bostadskrisen är för omfattande för att något enskilt land ska kunna lösa den. Vi måste utnyttja multilateralt samarbete för att ta itu med den,” uppmanade Ruto i ett tal africanews.com. Denna vädjan får gehör även utanför Kenya. Många afrikanska länder står inför liknande bostadsbrister: Nigeria behöver miljontals bostäder för sin växande befolkning, Egypten har bostadsunderskott trots att man bygger nya städer, Sydafrika brottas med eftersläpningar från apartheidtiden i bostadssektorn, etc. Rutos idé antyder kanske en koalition av regeringar, utvecklingsbanker och investerare som samarbetar för att finansiera prisvärda bostäder i stor skala – något i stil med en Bostads-Marshallplan för utvecklingsländer. Även om det är visionärt, vidtar afrikanska regeringar olika åtgärder på marken: Marocko subventionerar bostäder för låginkomstfamiljer, Nigeria försöker med en nationell bostadsfond för arbetare, Sydafrika har länge haft ett RDP-bostadsprogram med gratis bostäder till fattiga (dock med blandad framgång).

Det kenyanska fallet understryker också hur bostadsfrågan hänger ihop med andra problem: fattigdom, arbetslöshet och till och med polisarbete (hemlösa i Nairobi utsätts för trakasserier). Experter som Kenyas bostadsdirektör George Omondi betonar att en “samlad insats” krävs – inklusive sociala bostäder med stora subventioner africanews.com – annars kommer privata byggherrar ensamma inte att bygga för de allra fattigaste, eftersom vinsterna där är små. Viss framgång: Kenyas program, med stöd av institutioner som Världsbanken och EIB, har några flaggskeppsprojekt på gång (ett nära Nairobis centrum är nästan klart och erbjuder lägenheter för så lite som 20 000 dollar, en bråkdel av marknadspriset). Ändå är omfattningen ett problem – tiotusentals bostäder är en början, men miljoner behövs på hela kontinenten.

Räntor och finansiering: Afrikanska ekonomier drabbades hårt av de globala räntehöjningarna sedan 2022. Många centralbanker i Afrika höjde sina egna räntor för att bekämpa inflationen (ofta orsakad av högre importkostnader och valutaförsvagning). I mitten av 2025 har dock inflationen börjat avta i flera länder, vilket gör att beslutsfattare kan lätta på trycket. Till exempel sänkte Sydafrikas centralbank sin reporänta med 25 punkter till 7,00 % i juli 2025 reuters.com tradingeconomics.com, efter att inflationen där återgått till målet på 3–6 %. Detta var den första sänkningen efter en lång period av höjningar som tog räntan från 3,5 % 2021 till 7,25 % tidigare under 2025. Sänkningen är liten men symboliskt viktig – den togs emot som “goda nyheter för sydafrikanska bostadsägare”, enligt en fastighetsbolags-vd, eftersom det innebär att bolånebetalningarna inte kommer att öka ytterligare och kanske till och med sjunka. Sydafrikas bostadsmarknad hade bromsat in rejält under de höga räntorna, med en prisökning på omkring 2 % (under inflationen) globalpropertyguide.com. Räntepausen/sänkningen stabiliserade läget; i september och oktober fanns tecken på ökat köparintresse, särskilt bland förstagångsköpare som väntat vid sidlinjen. Sydafrikanska banker, som är välkapitaliserade, är fortsatt intresserade av att låna ut till kreditvärdiga bostadsköpare, och andelen dåliga bolån har varit låg, så bostadsmarknaden kan ta fart om räntorna fortsätter att sjunka gradvis in i 2026.

På andra håll, Nigeria, Afrikas största ekonomi, utgör en skarp kontrast: dess centralbank höjde räntorna till svindlande 18,75 % till mitten av 2025 för att bekämpa inflationen och försvara valutan. Detta gjorde krediter extremt dyra och finansiering av fastighetsutveckling mycket svårt (de flesta bostadsköp i Nigeria sker därför kontant). Dock signalerade Nigerias centralbank (under ny ledning efter ett regeringsskifte) i början av oktober en förändring genom att sänka styrräntan till 27 % från 27,5 % proshare.co (Nigerias MPR definieras annorlunda, men i praktiken lättade de något) och även sänka bankernas kassakrav proshare.co. Den omedelbara effekten sågs i sjunkande T-bill-avkastning – ettårig statsobligationsränta föll till cirka 16,8 % från 17,7 % proshare.co – vilket är en anmärkningsvärd rörelse. Denna nedåtgående trend i avkastning innebär att lånekostnaderna kan börja sjunka för företag och konsumenter, om än från mycket höga nivåer. Om Nigeria kan upprätthålla lägre inflation (ett stort om, med tanke på borttagna subventioner och senaste valutavolatilitet), kan det bana väg för att räntorna sjunker ytterligare, vilket kan återuppliva saker som bolåneutlåning (vilket för närvarande är nischat i Nigeria). Fastighetsmarknaden i Nigeria har en enorm potentiell efterfrågan – befolkning ~220 miljoner, snabb urban tillväxt – men finansiering är flaskhalsen. Endast uppskattningsvis <5 % av nigerianska hem köps med bolån (de flesta byggs gradvis själva). Några hoppfulla tecken: utvecklare testar kreativa modeller som hyra-till-eget och använder diasporamedel för att kringgå lokala ränteproblem.

Investerarintresse och toppmöten: Globala investerare som söker högre avkastning utforskar i allt högre grad Afrikas fastighetsmarknad. Under denna vecka hölls ett evenemang kallat 18th Real Estate Development Summit – Africa (8–9 oktober 2025, i Dubai) archidatum.com, där utvecklare, investerare och operatörer samlades för att diskutera storskaliga projekt i Afrika. Temat “Africa Risen” antyder fokus på kontinentens tillväxtresa. Många afrikanska städer har ett akut behov av moderna kommersiella fastigheter – vare sig det gäller köpcentrum, kontor av högsta klass eller logistikparker – och de som investerar tidigt kan gynnas när dessa ekonomier formaliseras och konsumentklasserna växer. Till exempel har företag från Sydafrika och Europa byggt köpcentrum i länder som Zambia, Ghana, Elfenbenskusten, för att möta en växande medelklass. Industri/logistik är ett annat område: e-handel är i sin linda men växer i Afrika, och infrastrukturinitiativ som den nya frihandelszonen i Ghana eller Kenyas SGR-järnväg ökar behovet av lagerlokaler.

Nordafrika (t.ex. Egypten, Marocko) grupperas ofta med Mellanöstern i investeringsportföljer. Egypten har haft ekonomisk oro (stor valutadevalvering, IMF-lån) vilket drabbade fastighetsmarknaden – fastigheter används ofta av egyptier som värdebevarande mot inflation, så priserna i egyptiska pund sköt i höjden (även om de sjönk i USD-termer). Förmögna egyptier och investerare från Gulfen har köpt upp fastigheter i Kairo till rabatterade priser i USD-termer. Den egyptiska regeringens nya huvudstadsprojekt (administrativ huvudstad öster om Kairo) pågår, och trots skepsis flyttar faktiskt många myndigheter dit, vilket skapar viss efterfrågan på fastigheter (även om mycket utbud fortfarande står tomt).

Södra Afrika: Sydafrika är fortfarande Afrikas mest utvecklade fastighetsmarknad med en sofistikerad REIT-sektor, men tillväxten är låg. Där handlar det ofta om specifika nischer – som hyresbostäder till överkomliga priser (där efterfrågan är stark i Johannesburg/Pretoria), eller specialiserade förrådsutrymmen, etc. Andra länder som Zambia, Angola har ekonomier som är starkt beroende av råvaror, vilket innebär att deras fastighetsmarknader går upp och ner med koppar- eller oljepriser. Östafrika: Tanzania, Uganda, Rwanda har stadig tillväxt; faktiskt lyftes Ugandas fastighetsmarknad fram i en Morning Market Brief den 8 oktober med fokus på Kampalas utveckling realestatedatabase.net, med tips på områden att hålla koll på. Rwanda positionerar sig som ett affärsnav (Kigalis rena, organiserade stadsplan har fått positiv uppmärksamhet).

Expertkommentarer om Afrika kretsar ofta kring att låsa upp potentialen: hur man får långsiktig finansiering för bostäder, hur man formaliserar markägande (markrättighetsfrågor är betydande i många länder och avskräcker investeringar), och hur man integrerar hållbarhet (vissa nya afrikanska byggnader antar gröna standarder med tanke på klimatpåverkan). Många påpekar att afrikanska fastighetsavkastningar kan vara mycket höga, men riskerna är också stora och lokal kunskap är avgörande. Som en talare på en konferens uttryckte det: “Afrikas fastighetsmarknad accelererar, och är redo för globala lösningar” facebook.com – vilket indikerar öppenhet för utländsk expertis och kapital, kombinerat med lokala möjligheter.

Sammanfattningsvis visar Afrikas fastighetsutvecklingar i början av oktober 2025 en bild av stora behov som driver djärva initiativ. Regeringar som Kenyas ingriper direkt för att bygga bostäder åt sitt folk, samtidigt som makrotrender som lägre räntor äntligen ger lite andrum. Internationella forum och partnerskap bildas, vilket tyder på att Afrika i allt högre grad hamnar på radarn för fastighetsinvesterare som söker tillväxt. Resan kommer inte att bli lätt – problem som fattigdom och brister i infrastrukturen kvarstår – men berättelsen skiftar gradvis från enbart utmaningar till en av outnyttjad potential och stegvis framsteg.

Latinamerika: Sjunkande räntor, marknadsåterhämtning och försiktig optimism

Latinamerikas fastighetsmarknader under denna period påverkas av en blandning av förbättrad makroekonomi (när centralbankerna börjar sänka tidigare skyhöga räntor) och unika lokala förhållanden. De stora ekonomierna i regionen – Brasilien, Mexiko, Colombia, Chile, Argentina – har alla sina egna fastighetstrender, men ett övergripande tema i slutet av 2025 är övergången från en åtstramningscykel till en lättnadsfas, vilket generellt är positivt för fastigheter.

Ränteberg-och-dalbana: Latinamerika hade några av de högsta räntorna i världen under 2022–2023 när länderna kämpade mot inflationen. Till 2025 har inflationen svalnat avsevärt i många länder, vilket gör att centralbankerna kan byta kurs. Den mest anmärkningsvärda senaste åtgärden: Mexikos centralbank (Banxico) sänkte i slutet av september sin styrränta med 0,25 %, vilket tog ner den till 7,50 % – den lägsta nivån sedan maj 2022 reuters.com. Detta var Banxicos femte raka sänkning under 2025 (den hade stadigt sänkt från en topp på 11,25 % tidigare under året). Beslutet den 28 september var en splittrad omröstning – en styrelseledamot var försiktig på grund av kärninflationen – men majoriteten gick med på att lätta, med hänvisning till svag tillväxt och förbättrade inflationsutsikter reuters.com reuters.com. För Mexikos fastighetsmarknad är detta en välkommen lättnad. Bolåneräntorna, som hade stigit över 10–12 % för hushållen, har börjat sjunka något. Banker i Mexiko sänkte snabbt vissa utlåningsräntor, och analytiker förväntar sig att Banxico följer upp med ytterligare ett par sänkningar på en kvarts procentenhet före årets slut reuters.com. Lägre räntor bör stimulera bolåneupptag och bostadsförsäljning under 2026. Det är också goda nyheter för utvecklare som stått inför mycket dyra byggnadslån – vissa projekt som lagts på is kan återupptas om finansieringskostnaderna sjunker. Förbehållet: Banxico nämnde kvarstående oro för kärninflation, så de agerar försiktigt (de valde en sänkning på 0,25 % istället för en större på 0,5 % för att undvika att återigen driva upp prispressen reuters.com). Ändå är riktningen tydlig: Mexiko är nu inne i en lättnadscykel, vilket stödjer dess bostads- och kommersiella fastighetsmarknader. Det hjälper att Mexikos ekonomi, även om den är ”anemisk” som Reuters uttryckte det reuters.com, inte är i dåligt skick – den gynnas av nearshoring-trender (tillverkningsinvesteringar från företag som diversifierar bort från Kina), vilket ökar efterfrågan på industrifastigheter särskilt längs den amerikanska gränsen.

Brasilien, å andra sidan, har överraskat många genom att behålla sin styrränta på mycket höga 15 % och till och med anta en hökaktig ton om att eventuellt höja ytterligare om det behövs reuters.com reuters.com. Brasiliens centralbank pausade en räntehöjningscykel i mitten av 2025 som hade höjt räntorna med 450 punkter sedan 2024 reuters.com (Brasilien sänkte tidigare räntan 2023, men ändrade sedan kurs och höjde igen på grund av seg inflation). Vid det senaste mötet (17 september 2025) signalerade de ett ”förlängt uppehåll” – med andra ord, inga sänkningar troliga åtminstone till tidigt 2026 reuters.com. Detta gör Brasilien till ett undantag – medan USA:s Fed sänkte och Banxico sänkte, stod Brasilien fast. Deras motivering: inflationsförväntningarna, särskilt på längre sikt, var ännu inte förankrade vid 3 %-målet, och de oroar sig för att en för tidig lättnad kan orsaka ett återfall i hög inflation reuters.com. Den omedelbara effekten på brasiliansk fastighetsmarknad är att krediten förblir mycket stram. Bolåneräntorna i Brasilien ligger på drygt tio procent, vilket är avskräckande högt för många potentiella bostadsköpare. Bostadsförsäljningen i Brasilien har bromsat in, och prisökningen är försumbar (vissa regioner ser små nedgångar i reala termer). Byggsektorn i Brasilien är ganska pressad – många utvecklare som försålde enheter med lägre ränteantaganden är nu pressade av högre finansierings- och byggkostnader. Vissa mindre utvecklare har gått i konkurs eller försenat projekt. Stora företag med tillgång till kapitalmarknader (ofta via obligationer eller aktier) klarar sig, men även de hoppas på räntelättnad. Tyvärr noterar analytiker som Inter Banks chefsekonom att med centralbankens ”ganska hökaktiga ton” ser någon räntesänkning 2025 osannolik ut reuters.com. De flesta prognoser har nu att Brasilien först börjar sänka räntan i mitten av 2026 om disinflationen fortsätter.

Men Brasiliens smärta kan innehålla fröet till vinst: när landet väl svänger om kan den uppdämda efterfrågan vara betydande. Brasilianska hushåll har inte belånat sig överdrivet (kredit/BNP är måttlig), och en sänkning från 15 % till exempelvis 10 % (om det uppnås de kommande åren) skulle kraftigt förbättra överkomligheten. Vissa investerare positionerar sig redan nu genom att köpa mark eller nödlidande tillgångar billigt, i förväntan om en återhämtning. Internationella fonder nosar också runt – Brasiliens fastighetsaktier och REITs handlas till stora rabatter, vilket gör dem attraktiva om man tror på en återhämtning om 12–18 månader. Ett tecken på den optimismen: globala kreditvärderingsinstitut antyder att ytterligare räntesänkningar från Fed och en starkare brasiliansk valuta (realen är upp ~13 % mot USD i år reuters.com) kan dämpa inflationen, vilket antyder att Brasiliens hållning kan mjukna tidigare än vad kommunikationen ger sken av.

På andra håll i LatAm har Chile och Colombia varit tidiga med att sänka räntorna. Chiles centralbank sänkte aggressivt från 11,25 % till cirka 8,5 % till oktober 2025 då inflationen där sjönk till ensiffriga tal. Chiles bostadsmarknad, som hade svalnat, piggnar nu till något när bolånen återigen blir billigare. Colombia började på liknande sätt sänka i mitten av 2025 från en topp på 13,25 %; i oktober låg den runt 11,25 % och förväntas sluta 2025 under 10 %. Det har hjälpt Colombias nybostadsförsäljning, som hade fallit 2023, att stabiliseras.

Ett land med en extrem situation är Argentina – men Argentinas fall är atypiskt. Det har 100 % + inflation, en peso som tappat två tredjedelar av sitt värde i år och ett val runt hörnet. Fastighetsmarknaden i Argentina fungerar i USD som en säkring, så fastighetspriserna i Buenos Aires i dollar är på flerårslägsta (vissa utlänningar köper billiga lägenheter där kontant). Men den lokala aktiviteten är i princip fryst eftersom krediter inte existerar (ingen tar pesolån till 150 % ränta!). Många väntar på att se om en ny regering kan dollarisera eller stabilisera ekonomin, vilket helt kan förändra spelplanen för argentinska fastigheter. Det är kanske en historia för 2026.

Marknadens prestation och utsikter: Intressant nog har finansmarknaderna återspeglat en återhämtning i Latinamerika under 2025. Aktiemarknaderna i Brasilien och Mexiko har gått bra, och globala investerare har uppmärksammat detta. En rapport lyfte fram att Latinamerikanska marknader var bland 2025 års överraskande vinnare, med Brasiliens Bovespa och Mexikos index som steg kraftigt neworleanscitybusiness.com. Inom fastighetssektorn har globala REITs (Real Estate Investment Trusts) faktiskt överträffat amerikanska REITs i år neworleanscitybusiness.com, vilket delvis kan förklaras av fallande räntor utomlands (som i Latinamerika och delar av Europa/Asien) jämfört med fortsatt höga räntor i USA. Många latinamerikanska länder använder också inflationsindexerade hyror/avtal, vilket skyddade kassaflödena under den höga inflationen, och nu när inflationen sjunker har dessa fastighetsägare en inkomst över trenden låst.

Till exempel är Mexikos fastighetsmarknad, särskilt industrisektorn, glödhet tack vare nearshoring. Vakansgraden i de främsta industriella korridorerna vid USA:s gräns (Tijuana, Monterrey) är under 2 %, och hyrorna stiger med tvåsiffriga procenttal. Utvecklare från USA samarbetar med lokala aktörer för att bygga enorma nya parker för hyresgäster som Tesla (som bygger en gigafabrik i Nuevo León) och andra tillverkare som flyttar in. På bostadssidan har Mexikos bostadsutvecklare (som bygger instegsbostäder runt storstäder) haft det tufft i det höga ränteläget, men bör se försäljningen öka när bolånen blir något mer överkomliga. Statliga bostadsmyndigheter (Infonavit, etc.) har också ökat beloppen folk kan låna, vilket delvis kompenserar för högre räntor. Med de förväntade fortsatta ränte­sänkningarna i Mexiko – vissa prognoser ser styrräntan gå mot ~7 % eller till och med 6,5 % till slutet av 2025 scotiabank.com banxico.org.mx – finns det en försiktig optimism om att 2024 och 2025 blir bättre för bostadsförsäljningen än 2023 var.

Brasiliens utsikter är mer dämpade på kort sikt på grund av de höga räntorna. Ändå har brasilianska fastighetsutvecklares aktiekurser intressant nog studsat upp från bottennivåer i förväntan om att centralbanken så småningom kommer att ge med sig. President Lulas regering har också lanserat ett nytt bostadsprogram (Mitt hem, mitt liv) i nystart för att subventionera prisvärda bostäder, vilket kan skapa jobb för byggare och hjälpa låginkomstfamiljer, även om det är i ett tidigt skede. Om Brasiliens inflation fortsätter att sjunka (den ligger nu på cirka 4,8 % och prognosen är ~3,6 % nästa år reuters.com), kommer trycket att öka på centralbanken att sänka räntan, vilket skulle vara en katalysator för fastighetssektorn.

Andra LatAm-marknader: I Peru har politisk instabilitet varit ett orosmoment, men Limas fastighetsmarknad är stabil – Peru höjde inte lika mycket, så bolånen förblev relativt billigare (~8%). Chile, efter en period av osäkerhet med sin konstitutionella omskrivning och mycket höga räntor, ser nu en förbättrad stämning; lägenhetspriserna i Santiago återhämtar sig när lånekostnaderna sjunker. Mindre marknader som Uruguay eller Paraguay hamnar ofta under radarn, men Paraguay till exempel marknadsför sig som en kommande stjärna i Latinamerika gatewaytosouthamerica-newsblog.com, och utnyttjar låga skatter och en ung befolkning – Asunción har sett en miniboom av moderna bostadstorn finansierade av argentinska och brasilianska köpare som söker stabilitet.

Expertkommentarer i LatAm fokuserar ofta på samspelet mellan politik och fastigheter. Till exempel i Mexiko gynnar den nuvarande regeringens politik stora infrastrukturprojekt (som Mayatåget, nya flygplatser) vilket öppnar nya regioner för utveckling, men också vissa nationalistiska tendenser som oroar utländska investerare. I Brasilien gjorde Lulas återkomst marknaderna nervösa initialt, men han har till stor del respekterat de finansiella ramarna, och hans stöd för bostadsprogram är faktiskt marknadsvänligt för sektorn. En allmän känsla från en regional ekonomisk översikt var att Latinamerika navigerar “ihållande inflation och avmattad tillväxt i global osäkerhet,” men länder som Mexiko har överraskat positivt med uppreviderade tillväxtprognoser scotiabank.com (t.ex. Mexikos tillväxtutsikter för 2025 förbättrades trots global avmattning). Denna motståndskraft bådar gott för fastighetsmarknaden, som tenderar att följa den ekonomiska aktiviteten.

Sammanfattningsvis präglas Latinamerikas fastighetsmarknad i oktober 2025 av försiktig optimism och skilda förutsättningar. De konkreta utvecklingarna – som Mexikos räntesänkningar som börjar gälla reuters.com, eller Brasiliens fortsatt höga räntor reuters.com, eller Chile/Colombias tidiga lättnader – lägger grunden för 2026. Marknader som Mexiko är på uppgång, drivna av utländska investeringar och penningpolitisk lättnad. Brasilien avvaktar, men när räntorna väl vänder kan det bli en stark återhämtning. Investerare som tidigare undvikit tillväxtmarknadernas fastigheter smyger nu tillbaka, lockade av lägre värderingar och utsikten till fallande lokala räntor (vilket ökar fastighetsvärdena). Budskapet från analytiker är i princip: håll ögonen på LatAm. Som en investeringsnotis uttryckte det: “Underskatta inte latinamerikanska fastigheter – när räntorna faller kan marknaden vakna till rejält.” Redan nu har globala REIT-index som speglar dessa marknader överpresterat, vilket antyder att de smarta pengarna positionerar sig för en återhämtning.

Källor:

Mortgage refinance demand plunges 21%, as interest rates hit 3-week high
Watch this video on YouTube.

Roman Bednarski